Förekommande fråga
Vad gäller när du vill begrava ditt djur?
Att ta farväl av ett älskat sällskapsdjur är en svår stund, och många djurägare vill ge sitt husdjur en värdig vila genom att gräva ner det på egen mark. Reglerna för att begrava döda sällskapsdjur styrs av både europeisk och nationell lagstiftning. EU-förordning 1069/2009 tillåter medlemsstaterna att själva besluta om nedgrävning av döda sällskapsdjur, under förutsättning att den behöriga myndigheten i respektive land godkänner detta. I Sverige är Jordbruksverket den behöriga myndigheten som har fastställt att nedgrävning av sällskapsdjur är tillåtet, så länge det sker i enlighet med riktlinjer från de lokala kommunerna. Kommunerna har en viktig roll i att ge anvisningar och se till att begravningen sker på ett sätt som uppfyller både lagkrav och miljöhänsyn.
Kommunala riktlinjer säkerställer att begravningen sker på ett sätt som skyddar människor, djur och miljön. Några exempel på vad som kan krävas är:
- Avstånd till vattentäkter: Begravningsplatsen ska ligga tillräckligt långt från brunnar, diken och andra vattenkällor för att förhindra kontaminering. Exakt avstånd kan variera beroende på kommun.
- Gravdjup: De flesta kommuner rekommenderar att djuret grävs ned till ett djup av minst 1,5 meter. Detta förhindrar att andra djur gräver upp kroppen och säkerställer att nedbrytningen sker på ett säkert sätt.
- Marktyp: Det är viktigt att begravningen sker på mark som har god dränering och inte riskerar översvämning.
- Anmälan eller tillstånd: Vissa kommuner kräver att djurägaren anmäler begravningen i förväg eller söker tillstånd, särskilt om det sker i tätbebyggt område.
Det är alltid viktigt att kontrollera de specifika riktlinjer som gäller i din kommun innan du påbörjar en begravning. Genom att följa dessa regler kan du ge ditt djur ett värdigt avslut samtidigt som du skyddar miljön och folkhälsan.